publicerad: 2015
randhav
rand|hav
substantiv
~et; pl. ~ • till rand 1 hav
Singular | |
---|---|
ett randhav | obestämd form |
ett randhavs | obestämd form genitiv |
randhavet | bestämd form |
randhavets | bestämd form genitiv |
Plural | |
randhav | obestämd form |
randhavs | obestämd form genitiv |
randhaven | bestämd form |
randhavens | bestämd form genitiv |