publicerad: 2015
ryttla
ryttla
verb
~de ~t • om fågel: hålla sig stilla i luften med hjälp av snabba vingslag
Finita former | |
---|---|
ryttlar | presens aktiv |
ryttlas | presens passiv |
ryttlade | preteritum aktiv |
ryttlades | preteritum passiv |
ryttla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ryttla | infinitiv aktiv |
att ryttlas | infinitiv passiv |
har/hade ryttlat | supinum aktiv |
har/hade ryttlats | supinum passiv |
Presens particip | |
ryttlande |