publicerad: 2015
schattering
schatt·er·ing
substantiv
~en ~ar • nyans; äv. bildl.: olika politiska schatteringar
Singular | |
---|---|
en schattering | obestämd form |
en schatterings | obestämd form genitiv |
schatteringen | bestämd form |
schatteringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
schatteringar | obestämd form |
schatteringars | obestämd form genitiv |
schatteringarna | bestämd form |
schatteringarnas | bestämd form genitiv |