publicerad: 2015
slutföra
slut|föra
verb
‑förde, ‑fört, pres. ‑för • bringa till fullbordan: slutföra ett arbete
Finita former | |
---|---|
slutför | presens aktiv |
slutförs (slutföres) | presens passiv |
slutförde | preteritum aktiv |
slutfördes | preteritum passiv |
slutför | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att slutföra | infinitiv aktiv |
att slutföras | infinitiv passiv |
har/hade slutfört | supinum aktiv |
har/hade slutförts | supinum passiv |
Presens particip | |
slutförande | |
Perfekt particip | |
en slutförd + substantiv | |
ett slutfört + substantiv | |
den/det/de slutförda + substantiv |