publicerad: 2015
sonant
son·ant
[‑an´t]
substantiv
~en ~er • stavelsebildande ljud
Singular | |
---|---|
en sonant | obestämd form |
en sonants | obestämd form genitiv |
sonanten | bestämd form |
sonantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sonanter | obestämd form |
sonanters | obestämd form genitiv |
sonanterna | bestämd form |
sonanternas | bestämd form genitiv |