publicerad: 2015
ståthållarskap
ståt|håll·ar·skap
substantiv
~et; pl. ~ ståthållare
Singular | |
---|---|
ett ståthållarskap | obestämd form |
ett ståthållarskaps | obestämd form genitiv |
ståthållarskapet | bestämd form |
ståthållarskapets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ståthållarskap | obestämd form |
ståthållarskaps | obestämd form genitiv |
ståthållarskapen | bestämd form |
ståthållarskapens | bestämd form genitiv |