publicerad: 2015
tidsperspektiv
tids|per·spekt·iv
substantiv
~et; pl. ~ • till perspektiv 2 tid
Singular | |
---|---|
ett tidsperspektiv | obestämd form |
ett tidsperspektivs | obestämd form genitiv |
tidsperspektivet | bestämd form |
tidsperspektivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidsperspektiv | obestämd form |
tidsperspektivs | obestämd form genitiv |
tidsperspektiven | bestämd form |
tidsperspektivens | bestämd form genitiv |