publicerad: 2015
tumgrepp
tum|grepp
substantiv
~et; pl. ~ • till tumme grepp
Singular | |
---|---|
ett tumgrepp | obestämd form |
ett tumgrepps | obestämd form genitiv |
tumgreppet | bestämd form |
tumgreppets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tumgrepp | obestämd form |
tumgrepps | obestämd form genitiv |
tumgreppen | bestämd form |
tumgreppens | bestämd form genitiv |