publicerad: 2015
tumnagel
tum|nagel
substantiv
~n ‑naglar • till tumme nagel 1
Singular | |
---|---|
en tumnagel | obestämd form |
en tumnagels | obestämd form genitiv |
tumnageln | bestämd form |
tumnagelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
tumnaglar | obestämd form |
tumnaglars | obestämd form genitiv |
tumnaglarna | bestämd form |
tumnaglarnas | bestämd form genitiv |