publicerad: 2015
uppdragsgivare
upp·drags|giv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑givarna uppdrag givare
Singular | |
---|---|
en uppdragsgivare | obestämd form |
en uppdragsgivares | obestämd form genitiv |
uppdragsgivaren | bestämd form |
uppdragsgivarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppdragsgivare | obestämd form |
uppdragsgivares | obestämd form genitiv |
uppdragsgivarna | bestämd form |
uppdragsgivarnas | bestämd form genitiv |