publicerad: 2015
uppdra
upp|dra
el. åld. upp|draga
verb
‑drog, ‑dragit, pres. ‑drar • ⟨formellt⟩ ge som uppdrag: styrelsen uppdrog åt ordföranden att undersöka frågan
Finita former | |
---|---|
uppdrar (uppdrager) | presens aktiv |
uppdras (uppdrages, uppdrags) | presens passiv |
uppdrog | preteritum aktiv |
uppdrogs | preteritum passiv |
uppdra (uppdrag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att uppdra (uppdraga) | infinitiv aktiv |
att uppdras (uppdragas) | infinitiv passiv |
har/hade uppdragit | supinum aktiv |
har/hade uppdragits | supinum passiv |
Presens particip | |
uppdragande |