SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
urholka
ur|­holka verb ~de ~t göra i­hålig, gröpa ur; äv. bildl.: ​ur­holka el. holka ur ngt
Finita former
urholkarpresens aktiv
urholkaspresens passiv
urholkadepreteritum aktiv
urholkadespreteritum passiv
urholkaimperativ aktiv
Infinita former
att urholkainfinitiv aktiv
att urholkasinfinitiv passiv
har/hade urholkatsupinum aktiv
har/hade urholkatssupinum passiv
Presens particip
urholkande
Perfekt particip
en urholkad + substantiv
ett urholkat + substantiv
den/det/de urholkade + substantiv