publicerad: 2015
urholka
ur|holka
verb
~de ~t • göra ihålig, gröpa ur; äv. bildl.: urholka el. holka ur ngt
Finita former | |
---|---|
urholkar | presens aktiv |
urholkas | presens passiv |
urholkade | preteritum aktiv |
urholkades | preteritum passiv |
urholka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att urholka | infinitiv aktiv |
att urholkas | infinitiv passiv |
har/hade urholkat | supinum aktiv |
har/hade urholkats | supinum passiv |
Presens particip | |
urholkande | |
Perfekt particip | |
en urholkad + substantiv | |
ett urholkat + substantiv | |
den/det/de urholkade + substantiv |