publicerad: 2015
vägren
väg|ren
substantiv
~en ~ar • smalt utrymme som löper längs med den egentliga vägen; till 2ren 2
Singular | |
---|---|
en vägren | obestämd form |
en vägrens | obestämd form genitiv |
vägrenen | bestämd form |
vägrenens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vägrenar | obestämd form |
vägrenars | obestämd form genitiv |
vägrenarna | bestämd form |
vägrenarnas | bestämd form genitiv |