publicerad: 2015
vanstyre
van|styre
substantiv
~t ~n • till styre 2 van-
Singular | |
---|---|
ett vanstyre | obestämd form |
ett vanstyres | obestämd form genitiv |
vanstyret | bestämd form |
vanstyrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vanstyren | obestämd form |
vanstyrens | obestämd form genitiv |
vanstyrena | bestämd form |
vanstyrenas | bestämd form genitiv |