publicerad: 2015
virveltrumma
virvel|trumma
substantiv
~n ‑trummor virvel 1trumma 1
Singular | |
---|---|
en virveltrumma | obestämd form |
en virveltrummas | obestämd form genitiv |
virveltrumman | bestämd form |
virveltrummans | bestämd form genitiv |
Plural | |
virveltrummor | obestämd form |
virveltrummors | obestämd form genitiv |
virveltrummorna | bestämd form |
virveltrummornas | bestämd form genitiv |