publicerad: 2015
ärkerival
ärke|riv·al
substantiv
~en ~er • till ärke- 2 rival
Singular | |
---|---|
en ärkerival | obestämd form |
en ärkerivals | obestämd form genitiv |
ärkerivalen | bestämd form |
ärkerivalens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ärkerivaler | obestämd form |
ärkerivalers | obestämd form genitiv |
ärkerivalerna | bestämd form |
ärkerivalernas | bestämd form genitiv |