publicerad: 2015
befälsordning
be·fäls|ordn·ing
substantiv
~en ~ar • till ordning 4 befäl 1
Singular | |
---|---|
en befälsordning | obestämd form |
en befälsordnings | obestämd form genitiv |
befälsordningen | bestämd form |
befälsordningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
befälsordningar | obestämd form |
befälsordningars | obestämd form genitiv |
befälsordningarna | bestämd form |
befälsordningarnas | bestämd form genitiv |