publicerad: 2015
behärskning
be·härsk·ning
substantiv
~en 1 till behärska2 till behärskad
Singular | |
---|---|
en behärskning | obestämd form |
en behärsknings | obestämd form genitiv |
behärskningen | bestämd form |
behärskningens | bestämd form genitiv |