publicerad: 2015
bengal
bengal
[beŋga´l]
substantiv
~en ~er 1 mansperson från Bengalen2 ⟨vard.⟩ bengalisk eld
Singular | |
---|---|
en bengal | obestämd form |
en bengals | obestämd form genitiv |
bengalen | bestämd form |
bengalens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bengaler | obestämd form |
bengalers | obestämd form genitiv |
bengalerna | bestämd form |
bengalernas | bestämd form genitiv |