publicerad: 2015
betjäna
be·tjäna
verb
~de ~t • utföra tjänster åt ngn
Finita former | |
---|---|
betjänar | presens aktiv |
betjänas | presens passiv |
betjänade | preteritum aktiv |
betjänades | preteritum passiv |
betjäna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att betjäna | infinitiv aktiv |
att betjänas | infinitiv passiv |
har/hade betjänat | supinum aktiv |
har/hade betjänats | supinum passiv |
Presens particip | |
betjänande | |
Perfekt particip | |
en betjänad + substantiv | |
ett betjänat + substantiv | |
den/det/de betjänade + substantiv |
betjäna sig
• betjäna sig av ngt använda ngtOrdform(er) betjäna sig