SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bindel
bindel substantiv ~n bindlar band med ngn spec. funktion: ​han hade en bindel för ögonen
Singular
en bindelobestämd form
en bindelsobestämd form genitiv
bindelnbestämd form
bindelnsbestämd form genitiv
Plural
bindlarobestämd form
bindlarsobestämd form genitiv
bindlarnabestämd form
bindlarnasbestämd form genitiv