publicerad: 2015
förkunnelse
för·kunn·else
substantiv
~n ~r förkunna
Singular | |
---|---|
en förkunnelse | obestämd form |
en förkunnelses | obestämd form genitiv |
förkunnelsen | bestämd form |
förkunnelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förkunnelser | obestämd form |
förkunnelsers | obestämd form genitiv |
förkunnelserna | bestämd form |
förkunnelsernas | bestämd form genitiv |