publicerad: 2015
hämna
hämna
verb
~de ~t • ge igen för en oförrätt mot ngn
Finita former | |
---|---|
hämnar | presens aktiv |
hämnas | presens passiv |
hämnade | preteritum aktiv |
hämnades | preteritum passiv |
hämna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att hämna | infinitiv aktiv |
att hämnas | infinitiv passiv |
har/hade hämnat | supinum aktiv |
har/hade hämnats | supinum passiv |
Presens particip | |
hämnande | |
Perfekt particip | |
en hämnad + substantiv | |
ett hämnat + substantiv | |
den/det/de hämnade + substantiv |
hämna sig
• straffa sig: det kan hämna sig att ta för höga lånOrdform(er) hämna sig