publicerad: 2015
helighålla
hel·ig|hålla
verb
‑höll, ‑hållit, ‑hållen ‑hållet ‑hållna, pres. ‑håller • helighålla ngt el. hålla ngt heligt
Finita former | |
---|---|
helighåller | presens aktiv |
helighålls (helighålles) | presens passiv |
helighöll | preteritum aktiv |
helighölls | preteritum passiv |
helighåll | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att helighålla | infinitiv aktiv |
att helighållas | infinitiv passiv |
har/hade helighållit | supinum aktiv |
har/hade helighållits | supinum passiv |
Presens particip | |
helighållande | |
Perfekt particip | |
en helighållen + substantiv | |
ett helighållet + substantiv | |
den/det/de helighållna + substantiv |