publicerad: 2015
huva
huva
substantiv
~n huvor • en enkel huvudbonad
Singular | |
---|---|
en huva | obestämd form |
en huvas | obestämd form genitiv |
huvan | bestämd form |
huvans | bestämd form genitiv |
Plural | |
huvor | obestämd form |
huvors | obestämd form genitiv |
huvorna | bestämd form |
huvornas | bestämd form genitiv |