SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
indicium
in·­dici·­um [‑di´si‑] substantiv indiciet indicier ⟨jur.⟩ om­ständighet som tyder på ngt utan att ut­göra bevis​ – I sammansättn. indicie-.
Singular
ett indiciumobestämd form
ett indiciumsobestämd form genitiv
indicietbestämd form
indicietsbestämd form genitiv
Plural
indicierobestämd form
indiciersobestämd form genitiv
indiciernabestämd form
indiciernasbestämd form genitiv