publicerad: 2015
indikator
in·dik·at·or
[‑a`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • medel el. anordning för påvisande av ngt el. för mätning av mängd
Singular | |
---|---|
en indikator | obestämd form |
en indikators | obestämd form genitiv |
indikatorn | bestämd form |
indikatorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
indikatorer | obestämd form |
indikatorers | obestämd form genitiv |
indikatorerna | bestämd form |
indikatorernas | bestämd form genitiv |