publicerad: 2015
käke
käke
substantiv
~n käkar – Alla sammansättn. med käk- hör till käke.
Singular | |
---|---|
en käke | obestämd form |
en käkes | obestämd form genitiv |
käken | bestämd form |
käkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
käkar | obestämd form |
käkars | obestämd form genitiv |
käkarna | bestämd form |
käkarnas | bestämd form genitiv |