publicerad: 2015
konfiskering
kon·fisk·er·ing
substantiv
~en ~ar konfiskera
Singular | |
---|---|
en konfiskering | obestämd form |
en konfiskerings | obestämd form genitiv |
konfiskeringen | bestämd form |
konfiskeringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
konfiskeringar | obestämd form |
konfiskeringars | obestämd form genitiv |
konfiskeringarna | bestämd form |
konfiskeringarnas | bestämd form genitiv |