publicerad: 2015
konkavspegel
kon·kav|spegel
substantiv
~n ‑speglar konkav spegel
Singular | |
---|---|
en konkavspegel | obestämd form |
en konkavspegels | obestämd form genitiv |
konkavspegeln | bestämd form |
konkavspegelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
konkavspeglar | obestämd form |
konkavspeglars | obestämd form genitiv |
konkavspeglarna | bestämd form |
konkavspeglarnas | bestämd form genitiv |