publicerad: 2015
kurtisör
kurt·is·ör
[‑ö´r]
substantiv
~en ~er • ⟨åld.⟩ till kurtisera
Singular | |
---|---|
en kurtisör | obestämd form |
en kurtisörs | obestämd form genitiv |
kurtisören | bestämd form |
kurtisörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kurtisörer | obestämd form |
kurtisörers | obestämd form genitiv |
kurtisörerna | bestämd form |
kurtisörernas | bestämd form genitiv |