publicerad: 2015
makt
makt
substantiv
~en ~er 1 position och möjlighet att bestämma; bestämmande organ: landets president har inte mycket makt2 mäktigt land – Nästan alla sammansättn. med makt- hör till makt 1.
| Singular | |
|---|---|
| en makt | obestämd form |
| en makts | obestämd form genitiv |
| makten | bestämd form |
| maktens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| makter | obestämd form |
| makters | obestämd form genitiv |
| makterna | bestämd form |
| makternas | bestämd form genitiv |


