publicerad: 2015
muntration
muntr·at·ion
substantiv
~en ~er • roande underhållning, nöje
Singular | |
---|---|
en muntration | obestämd form |
en muntrations | obestämd form genitiv |
muntrationen | bestämd form |
muntrationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
muntrationer | obestämd form |
muntrationers | obestämd form genitiv |
muntrationerna | bestämd form |
muntrationernas | bestämd form genitiv |