SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
normering
norm·­er·ing substantiv ~en ~ar normera
Singular
en normeringobestämd form
en normeringsobestämd form genitiv
normeringenbestämd form
normeringensbestämd form genitiv
Plural
normeringarobestämd form
normeringarsobestämd form genitiv
normeringarnabestämd form
normeringarnasbestämd form genitiv