SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
officer
of·­fic·­er [‑e´r] substantiv ~en; som pl. anv. officerare, best. pl. officerarna militär med ansvars­fulla befälsuppgifter från fänrik och upp­åt
Singular
en officerobestämd form
en officersobestämd form genitiv
officerenbestämd form
officerensbestämd form genitiv
Plural
officerareobestämd form
officeraresobestämd form genitiv
officerarnabestämd form
officerarnasbestämd form genitiv