publicerad: 2015
officersjunta
of·fic·ers|junta
substantiv
~n ‑juntor • i militärdiktatur; till junta 2
Singular | |
---|---|
en officersjunta | obestämd form |
en officersjuntas | obestämd form genitiv |
officersjuntan | bestämd form |
officersjuntans | bestämd form genitiv |
Plural | |
officersjuntor | obestämd form |
officersjuntors | obestämd form genitiv |
officersjuntorna | bestämd form |
officersjuntornas | bestämd form genitiv |