publicerad: 2015
rondell
rond·ell
[‑el´]
substantiv
~en ~er 1 rundel som fungerar som smidigare vägkorsning2 rund skiva av plåt
Singular | |
---|---|
en rondell | obestämd form |
en rondells | obestämd form genitiv |
rondellen | bestämd form |
rondellens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rondeller | obestämd form |
rondellers | obestämd form genitiv |
rondellerna | bestämd form |
rondellernas | bestämd form genitiv |