publicerad: 2015
ruffel
ruffel
[ruf´el]
substantiv
rufflet • ⟨vard.⟩ bedrägeri, skoj: ruffel och båg
Singular | |
---|---|
ett ruffel | obestämd form |
ett ruffels | obestämd form genitiv |
rufflet | bestämd form |
rufflets | bestämd form genitiv |