publicerad: 2015
slirning
slir·ning
substantiv
~en ~ar 1slira
Singular | |
---|---|
en slirning | obestämd form |
en slirnings | obestämd form genitiv |
slirningen | bestämd form |
slirningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
slirningar | obestämd form |
slirningars | obestämd form genitiv |
slirningarna | bestämd form |
slirningarnas | bestämd form genitiv |