publicerad: 2015
smitning
smit·ning
substantiv
~en ~ar • smitning från olycksplats
Singular | |
---|---|
en smitning | obestämd form |
en smitnings | obestämd form genitiv |
smitningen | bestämd form |
smitningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
smitningar | obestämd form |
smitningars | obestämd form genitiv |
smitningarna | bestämd form |
smitningarnas | bestämd form genitiv |