publicerad: 2015
uppbördsman
upp·börds|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen uppbörd 1man 1
Singular | |
---|---|
en uppbördsman | obestämd form |
en uppbördsmans | obestämd form genitiv |
uppbördsmannen | bestämd form |
uppbördsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
uppbördsmän | obestämd form |
uppbördsmäns | obestämd form genitiv |
uppbördsmännen | bestämd form |
uppbördsmännens | bestämd form genitiv |