publicerad: 2015
upprinnelse
upp|rinn·else
substantiv
~n ~r • ursprung, källa, orsak: upprinnelsen till konflikten
Singular | |
---|---|
en upprinnelse | obestämd form |
en upprinnelses | obestämd form genitiv |
upprinnelsen | bestämd form |
upprinnelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
upprinnelser | obestämd form |
upprinnelsers | obestämd form genitiv |
upprinnelserna | bestämd form |
upprinnelsernas | bestämd form genitiv |