publicerad: 2015
urskillningsförmåga
ur·skill·nings|för·måga
substantiv
~n urskillning förmåga 1
Singular | |
---|---|
en urskillningsförmåga | obestämd form |
en urskillningsförmågas | obestämd form genitiv |
urskillningsförmågan | bestämd form |
urskillningsförmågans | bestämd form genitiv |