SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
benget
ben|­get substantiv ~en ~ter ⟨vard.⟩ mager person
Singular
en bengetobestämd form
en bengetsobestämd form genitiv
bengetenbestämd form
bengetensbestämd form genitiv
Plural
bengetterobestämd form
bengettersobestämd form genitiv
bengetternabestämd form
bengetternasbestämd form genitiv