SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
dis
1dis substantiv ~et tunn och lätt dimma
Singular
ett disobestämd form
ett disobestämd form genitiv
disetbestämd form
disetsbestämd form genitiv
2dis substantiv ~en ~er mest i pl.; ​i forn­nordisk mytologi: en kvinnlig döds- el. skyddsgudomlighet
Singular
en disobestämd form
en disobestämd form genitiv
disenbestämd form
disensbestämd form genitiv
Plural
diserobestämd form
disersobestämd form genitiv
disernabestämd form
disernasbestämd form genitiv