SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
disciplin
discipl·­in [disipli´n] substantiv ~en ~er knappast pl.; ​upprätt­hållande av ordningvetenskaps­gren, fack, läro­ämne; idrotts­gren​ – Alla sammansättn. med disciplin- hör till disciplin 1.
Singular
en disciplinobestämd form
en disciplinsobestämd form genitiv
disciplinenbestämd form
disciplinensbestämd form genitiv
Plural
disciplinerobestämd form
disciplinersobestämd form genitiv
disciplinernabestämd form
disciplinernasbestämd form genitiv