SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ruffighet
ruff·­ig·­het substantiv ~en ~er till ruffig 1,2
Singular
en ruffighetobestämd form
en ruffighetsobestämd form genitiv
ruffighetenbestämd form
ruffighetensbestämd form genitiv
Plural
ruffigheterobestämd form
ruffighetersobestämd form genitiv
ruffigheternabestämd form
ruffigheternasbestämd form genitiv