SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
sin
1sin [sin´] pronomen sitt sina hon tog sin väska och gick; ​(hon saknar) de sina sina närmaste
Singular
singrundform utrum
sittgrundform neutrum
Plural
sinagrundform
2sin [si´n] oböjligt substantiv kon står el. är i sin kon har upp­hört att ge mjölk efter kalvning
Ordform(er)
sin