SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
slutförhör
slut|­för·­hör substantiv ~et; pl. ~ till förhör 1,2 1slut
Singular
ett slutförhörobestämd form
ett slutförhörsobestämd form genitiv
slutförhöretbestämd form
slutförhöretsbestämd form genitiv
Plural
slutförhörobestämd form
slutförhörsobestämd form genitiv
slutförhörenbestämd form
slutförhörensbestämd form genitiv