publicerad: 2015
trummis
trumm·is
[trum´‑]
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ person som spelar slagverk
Singular | |
---|---|
en trummis | obestämd form |
en trummis | obestämd form genitiv |
trummisen | bestämd form |
trummisens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trummisar | obestämd form |
trummisars | obestämd form genitiv |
trummisarna | bestämd form |
trummisarnas | bestämd form genitiv |